Lockande bilder.

Dagens nyheters framsida idag (fredag) är sammansatt som de flesta moderna dagstidningar. En rubrik högst upp i vänstra hörnet till den artikel som, enligt DN, har högst nyhetsvärde. Under denna rubrik och tillhörande ettatext så finns framsidans största bild, placerad så man ser halva när tidningen är hopvikt, så att tidningen måste vikas ut för att få en helhetsbild (ett högst medvetet knep)... Den här bilden är den som bedöms som bäst, ”dragarbild”, med rubrik och ettatext. Bilden och artikeln handlar idag om inspelningen av Millennium-trilogin. I ettatexten står det att DNs utsände var den ende journalisten som fick följa inspelningen under hösten. Alltså berättar man redan på framsidan att DN är den enda tidningen som kommer ha ett reportage om den inspelningen. När jag slår upp reportaget är det en helsidebild på nästa uppslag, allt för att fånga ögat och försöka snärja blicken för oss läsare.

Detta är med andra ord en artikel som har fått ett högt nyhetsvärde och hamnat på första sidan. Lite av en motsats till artikeln om satellitkrocken med andra ord. Mycket varför artikeln hamnade på framsidan beror nog på att de bedömde bilden som väldigt bra, en bild som lockar och intresserar till läsning. En annan sak, som jag redan nämnt, är att de är ensamma om nyheten. , därför kallar man artikeln för ett reportage. Med vilket mest menas en längre artikel med bilder och inte sällan med intervjuer, och så är även fallet i dagens tidning.

Reportaget innehåller en lång intervju med en av skådespelarna. Filmen är en filmatisering av Stig Larssons roman ”Män som hatar kvinnor” - en svensk författare och en svensk film. Det gör att läsaren känner lite mer personlig relation till både filmen, skådespelarna och boken. Många i vårt land tycker även om film, och tittar på TV flera gånger i veckan, kanske till och med går på bio ibland. Och på toppen av allt så är filmen aktuell och ska ha premiär den 27 februari, om bara 14 dagar.

Världens smäll smäller inte så högt i tidningarna

Inlägget är lite på initiativ av journalistik-kursen, där vi fick till uppgift att reflektera över några nyheter och nyhetsvärderingen bakom. Jag läste på torsdagens internetversion av GP om världens första krock i rymden. Nåja, i alla fall den första med två satelliter. (Länken är den här om någon är intresserad.)

Sett ur uppgiftens synpunkt är kanske artikeln ett dåligt exempel, men jag kommer tänka till lite om det ändå. Några anledningar till varför jag ser det som ett dåligt exempel är: Det publicerades på GP's internetportal, där det verkar vara den senaste nyheten som läggs högst upp (och alltså ges störst utrymme); Det kommer från TT, alltså har inte GP bemödat sig med att skriva en egen artikel om det, vilket tyder på att de anser att saken har för lågt nyhetsvärde. Men det här betyder bara att det är en låg nyhetsvärdering, vilket är lika intressant som varför något skulle ha en hög värdering.

Efter en snabb sökning på internet så ser jag samma notis från TT i flera kvällstidningar, morgontidningar och Sveriges radio. Av dessa är SR de enda som jag ser har valt att skriva mer än TT's information, och det var inte särskilt mycket. Så vad är det i nyhetsvärderingen som gör den här notisen så ointressant? En nyhet som säkert skulle kunna tillägnas en artikel i en populärvetenskaplig tidning.

Teorin bakom nyhetsvärdering är enkel, ju fler som är intresserade desto bättre, och så klart har seriösare nyhetsmedier en plikt att informera om saker som berör och är viktiga, även om de ter sig tråkiga. En nyhet blir intressantare om mediet är ensamt om nyheten, är aktuellt och händer i det område där mediet har sin publik. Och självklart ska det inte gå emot någon etisk policy och princip som till exempel tidningen har.

En bra rubrik till rymdkrocken hade fått mig att läsa igenom artikeln, men jag kan inte värdera artikeln på mina egna intressen. Och i det enda som riktigt går in på min lista över vad som är intressant är att det är aktuellt. Det kommer inte bli en tidnings ”egna” nyhet om inte tidningen tar upp saken ur en annan vinkel. En annan vinkel skulle kunna vara alla vrakdelar som ramlar ner och på vilket sätt de skadar människor och djur.

Ett första steg.

Nu har jag gjort en ny och alldeles egen blogg. Min första. Och som väntat tog det lite onödigt lång tid att bestämma vad den skulle heta. Jag ville komma på ett namn som var både lite originellt och som sa något om mig. Jag vet inte om jag lyckades men namnet blev i alla fall Avidus, vilket skall vara latin och betyda nyfiken, ivrig och ibland även girig. Nyfikenhet är ett karaktärsdrag som jag gärna ser mig själv ha. Nyfikenhet är för mig glädjen att lära sig något nytt, förkovra sig och "snöa in" på något. Jag ser även nyfikenheten som själva drivkraften bakom många upptäckter, uppfinningar och framsteg, stora som små. För att inte tala om kraften bakom att studera. Visst, jag har förstått att en del tvingas plugga saker som är för dem ointressanta och bara ger arbete och lön. -Men jag hoppas innerligt att jag slipper det. Det kanske är en naiv syn på utbildning, men för mig känns det ändå viktigt att jag är intresserad av det jag läser.

Den här bloggen är huvudsakligen gjord för kursen Journalistik som går av stapeln nu på vårterminen -09 på Karlstads universitet. Men jag tror att jag kommer finna "bloggandet" både givande och roligt, så förhoppningsvis kommer jag fortsätta även efter kursens slut. Jag kan vagt minnas ett kinesiskt ordstäv om att även den längsta vandringen börjar med ett steg, och det är det första steget som är både svårast och viktigast. Likt vandringen har jag nu börjat bloggen med ett första inlägg, det första av många.

//Zewz